Projekt

I den här uppgiften ska ett projekt genomföras. Projektet går ut på att en aktivitet med digitala verktyg genomförs med hjälp av en pedagogisk planering där aktiviteten planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med barn.

Jag och en studiekamrat valde att genomföra ett projekt med cardboard VR-glasögon som digitalt verktyg. Inspiration till det här projektet fick vi genom den här kursen Digtala verktyg i förskolan. För att kunna genomföra aktiviteten behövde vi tillgång till olika digitala verktyg, iPad för att dokumentera aktiviteten, VR-glasögon, mobil (går bra att använda både iPhone och Android) och appen Cedar Point VR (finns att tillgå på android mobil). Vi valde att erbjuda barnen en upplevelse i en åktur i en berg och dalbana. Appen iMovie använde vi oss av när vi skapade vår film från aktiviteten.

Vi är glada över valet av det här projektet trots att ingen av oss hade någon tidigare erfarenhet kring användandet av VR-glasögon, varken i verksamheten eller privat. Genom att vi vågade prova oss fram tillsammans med barnen fick vi uppleva vilken dragningskraft samt vilken tillgång i språkutvecklingen som VR-glasögon har.

Litteratur som var bra stöd i vårt projekt var bland annat, Mediepedagogik på barnens villkor av Ulla-Karin Öhman (2014), Design för lärande av Annika Elm Fristorp och Fredrik Lindstrand (2012) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016).

Gruppuppgift 4

Dags att prova ett par Spectra Optics Cardboard 3D VR Glasses.

Vi behövde först ladda ner appen Google Cardboard på en smartphone 

(Android eller iOS).

När vi provat olika appar så reflekterade vi hur tekniken kan användas i förskolan.

Hemma hos mig blev de här glasögonen mycket populära hos min nioåring och tonåringen. Barnen testade bland annat några roller coaster. Jag själv kan inte uppleva samma glädje som barnen över den virtuella 3D världen, då jag mår exakt som om jag var på tivoli och åkte karuseller...yr, illamående och huvudvärk...

Gruppuppgift 3

Här har gruppen gemensamt resonerat över nedanstående frågeställningar, över vad vi arbetat med i de praktiska delarna i den här kursen Digitala verktyg i förskolan.

1. Reflektera över hur styrd en lärprocess ska vara. Till exempel om barnen ska måla en bil, ska de färglägga en färdig bil eller måla på frihand. Vilka hinder och möjligheter ser ni med detta? Väv in en diskussion om instrumentell vs meningsorienterad tekniksyn.

2. Reflektera om animerad film kan användas i förskolan. Hur skiljer sig barnets berättande beroende på uppgiftens utformning?

3. Vad ger ljud, bild och animeringar för mervärde till lärandet?

4. Hur sker berättandet med ljud? Hur kan ni hitta tecken på lärande med ljud?

5. Reflektera om digitala verktyg kan, i så fall hur, ge mervärde i en uteaktivitet i förhållande till läroplanen?

6. Reflektera om vilka krav du ska ställa på administrativa system. Resonera över fördelar och nackdelar kring administrativa system.

De här frågorna har gruppen resonerat kring och hittat stöd för i bland annat litteraturen Design för lärande i förskolan av Elm Fristorp och Lindstrand (2012) och Mediepedagogik på barnens villkor av Lundgren Öhman (2014).

Seminarium 2

I det här gruppmomentet ska tre appar utvärderas i en utvärderingsmodell som vi i gruppen enas om.

Valet föll på utvärderingsmodellen lotusdiagram. Några i gruppen har erfarenhet av att använda lotusdiagram och andra är novisa på området. Det har gett oss bra diskussioner kring för och nackdelar med verktyget.

Vi valde att utvärdera följande appar med hjälp av lotusdiagram:
Pic Collage

Book Creator

Småbarnsljud 123

Gruppen valde att använda lotusdiagram, enligt exemplet som presenteras i Lundgren Öhman (red. 2014), eftersom vi upplevde att det är ett bra stöd för att komma ihåg alla läroplansmål i förskolans läroplan (Skolverket 2016) samt att lotusdiagrammet ger en översikt över vilka målområden som är mest framträdande kopplat till vad som utvärderas.

Litteratur vi bland annat använde oss av var Mediepedagogik på barnens villkor av Lundgren Öhman, Ulla-Karin och förskolans läroplan Lpfö 98 reviderad 2016.

Seminarium 1

Förutom att vi har träffar med kursläraren online i olika frågor som rör kursen har vi även gruppmoment. I det första seminariet ska vi först individuellt besvara de sex frågorna nedan och sedan arbeta och resonera oss ihop till gemensamma svar i ett gemensamt dokument. Frågorna som ska bearbetas är:

1. Hur definierar ni begreppen "design för lärande"?

2. Vad innebär meningsskapande?

3. Vilken skillnad är det mellan tecken på kunnande och tecken för lärande?

4. Hur hör meningserbjudande och affordance ihop?

5. Ge exempel på olika representationer. Resonera mellan vilka övergångar av      
    representationer som görs i uppgifterna?

6. Vad innebär multimodal kommunikation? 

Som stöd till frågorna har vi då kurslitteraturen av Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Litteraturen ska även synliggöras i vår text.

Wikipedia

Jag har i uppgift just nu att lära mig hur en Wikipedia artikel är uppbyggd och hur Wikipedia fungerar. Jag har valt ut ett begrepp, och fått det godkänt av kursansvarig, som är kopplat till den här kursen Digitala verktyg i förskolan. Begreppet jag har valt är Digital kompetens för att där fanns det utrymme att bygga vidare.

Så det jag har gjort fram till idag är att jag har skapat en sandlåda på Wikipedia där jag byggt vidare på begreppet och lagt till fler källor. Nu väntar mitt begrepp på att två opponenter ska säga sitt om min artikel. Efter det kan jag utefter kommentarerna bygga vidare på begreppet och försöka få sandlådeartikeln publicerad. Det är trixigt att komma på hur stil och form ska vara för att artikeln ska följa mallen. Det finns många olika symboler som ska användas för att få till en fungerande artikel. Till slut ska det nog gå vägen.


Inget är som väntan tider!!

Kursen om Wikipedia

Nu har jag fått mitt kursintyg i kursen Bli en medveten användare av Wikipedia. Den här kursen vägleder mig i nästa uppgift i kursen Digitala Verktyg. Jag ska skapa en god artikel i Wikipedia och det är många steg att gå igenom för att sätta sig in i hur en artikel i Wikipedia är uppbyggd med mera. 

Intyget visar att jag kan blogga med verktyget Kursen om Wikipedia.

Mitt alias fick bli mitt första namn fast på engelska, då mitt tilltalsnamn var upptaget. 

Så Phoebe det står för mig Jonna :)

Jag har även deltagit i En lektion i källkritik - att granska Wikipedia. 

Jag har nu kunskaper till att vara källkritisk på internet efter jag genomfört kursen

 Nio lektioner i källkritik.