Efter nu ha fått prova
på programmeringskursen ska jag nu försöka omsätta den kunskapen
jag fick därifrån till förskolan. Det var inte helt lätta
uppgifter alla gånger och det satte min logiska förmåga på ett
ordentligt arbetspass. Det blev iallafall väldigt tydligt för mig
att det är något som verkligen behövs i verksamheten.
En inblick från programmeringskursen.
Först ska jag titta
lite närmre på de engelska begreppen för datalogisk tänkande och
se hur de kan ingå i förskolan.
De
sex nyckelkoncepten/begreppen
Abstraction
–
Sortera bort detaljer utan betydelse.
Abstraktion
innebär att man gör en förenkling genom att enbart se de
viktigaste delarna och utesluter de detaljerade bitarna som inte är
av betydelse.
Algorithms
- En
metodisk och exakt beskrivning av hur man löser ett problem.
Algoritmer innebär
en rad av sekvenser som hjälper oss att utföra någonting.
Decomposition
– Bryta ner i mindre beståndsdelar.
Dekomposition
innebär att att bryta ner ett större projekt i mindre mer
lätthanterade delar.
Evaluation
– Utvärdering.
Utvärdering innebär
att göra bedömningar av saker ställt emot olika fakta.
Logic
– Ett sätt att tänka.
Logiskt
tänkande är ett sätt att hjälpa till att förstå varför saker
är som de är/Eller varför någonting inte blev som det skulle.
Patterns
– En struktur.
Mönster
hjälper till att förutse saker och lösa problem.
Implementera
begreppen i förskolan
För
barn i förskolan kan de här sex nyckelorden för datalogiskt
tänkande ingå i ett projekt med programmering. Det kan vara till
exempel ett pussel som ska läggas där barnen får en utmaning i att
pussla ihop olika delar med hjälp av digitala verktyg. Här ska de
tillsammans försöka förstå hur delarna hänger ihop och hur de ska
komma vidare och se att alla bitar har sin plats i en viss struktur
och i ett visst mönster. Det här genom att exakt följa en
beskrivning till att lösa uppdraget. Här ska även finnas utrymme
för återkoppling, reflektioner och resonemang barn emellan och barn
och pedagoger.
Programmering i
förskolan
IKT (informations-
och KommunikationsTeknik) eller som vi i vårt vardagsspråk benämner
IT är barnens forum. Barnen växer upp i ett samhälle där teknken har en stor framträdande roll och utvecklingen är snabbt framväxande. Här
gäller det för förskolan att ta vara på det här på ett för barnen
meningsskapande sätt. Jag håller med det Stigsdotter (2014)
beskriver i boken
Mediepedagogik
på barnens villkor där
författaren tar upp att Smartphones,
datorer och lärplattor är något som är en så lättillgänglig
kommunikationsarena för barn idag, så det är verkligen ett utmärkt
tillfälle att utforska och använda de här möjligheterna i
förskolan.
Det
som ställer till den här utvecklingen för en del barn och
pedagoger är att alla förskolor har inte tillgång och lika stora
möjligheter av utrustningen och förutsättningar som krävs för
att kunna erbjuda barnen den här möjligheten i större
utsträckning. Det är synd med tanke på att de digitala verktygen
utgår
från barns erfarenhetsvärld, intressen och ett sätt att ge barnen
motivation och drivkraft att bli nyfiken att söka kunskap och
upptäcka nya sätt att se sin omvärld på. Det här kräver att de
digitala verktygen är en naturlig del i förskolan.
Syftet med att
använda sig av programmering i förskolan för mig blir att skapa
möjligheter för barnen till att utveckla sina förmågor i ett
entreprenöriellt lärande. Det vill säga att förverkliga idéer
till handling och få möjligheter att utveckla olika förmågor
kring begrepp, symboler, funktioner och få föra och följa
resonemang. Det jag upplevde genom att prova på programmeringskursen
var att jag fick tänka kreativt i flera steg och tänka utanför de
ramar jag är van vid. Att införa programmering i förskolan innebär
att jag som pedagog kan erbjuda barnen logiskt och matematiskt
tänkande, följa och föra resonemang, samarbete, kommunikativt
arbetssätt med mera.
Att arbeta med
programmering i förskolan är inget jag gjort tillsammans med
barnen. Jag har varit på en prova på kväll i ämnet, där jag fick
bekanta mig med WeDo. Där datorn används för att programmera och
styra de byggda modellerna av lego. Jag själv provade på att
programmera och styra en krokodil i lego. Den här sorten av
programmering upplevde jag var mer inriktat för barn i 7-12 års
åldern. För oss som gillar lego helt allmänt så är det här en
kul utveckling när man kan ta hjälp av tekniken och utveckla ett
redan befintligt intresse.
Programmering av WeDo
Däremot efter lite
sökande så fann jag Bee-Bot programmering. Det tänker jag är en
aktivitet som skulle intressera barn på förskolan. För som jag
förstår det (efter jag läst på om Bee-Bot) så är det en robot
som kan förflytta sig i olika riktningar efter instruktioner från
den som styr roboten. Det framkommer även att det finns olika sätt
att arbeta med Bee-Bot. Det kan vara att barnen på förskolan
använder sig av appen Bee-Bot på sina läsplattor och programmerar
vad Bee-Bot ska göra. Såg att om man inte har tillgång till något
platsbi så går det vad jag förstod att ladda ner gratisappen
”Bee-bot”. Jag får kika lite närmare på det känner jag så
jag kan sätta mig in i hur det fungerar. Får be barnen om hjälp!!
Att
skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild,
sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp
av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i
förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta
inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och
teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas
såväl i skapande processer som i tillämpning (Lpfö
98, rev 10, s.7)
Vad
jag har lärt mig under kursen och framförallt vad jag ska lära mig
tillsammans med barnen!!