Programmering

Efter nu ha fått prova på programmeringskursen ska jag nu försöka omsätta den kunskapen jag fick därifrån till förskolan. Det var inte helt lätta uppgifter alla gånger och det satte min logiska förmåga på ett ordentligt arbetspass. Det blev iallafall väldigt tydligt för mig att det är något som verkligen behövs i verksamheten.

En inblick från programmeringskursen.

Först ska jag titta lite närmre på de engelska begreppen för datalogisk tänkande och se hur de kan ingå i förskolan.

De sex nyckelkoncepten/begreppen

Abstraction – Sortera bort detaljer utan betydelse.

Abstraktion innebär att man gör en förenkling genom att enbart se de viktigaste delarna och utesluter de detaljerade bitarna som inte är av betydelse.

Algorithms - En metodisk och exakt beskrivning av hur man löser ett problem.

Algoritmer innebär en rad av sekvenser som hjälper oss att utföra någonting.

Decomposition – Bryta ner i mindre beståndsdelar.

Dekomposition innebär att att bryta ner ett större projekt i mindre mer lätthanterade delar.

Evaluation – Utvärdering.

Utvärdering innebär att göra bedömningar av saker ställt emot olika fakta.

Logic – Ett sätt att tänka.

Logiskt tänkande är ett sätt att hjälpa till att förstå varför saker är som de är/Eller varför någonting inte blev som det skulle.

Patterns – En struktur.

Mönster hjälper till att förutse saker och lösa problem.

Implementera begreppen i förskolan

För barn i förskolan kan de här sex nyckelorden för datalogiskt tänkande ingå i ett projekt med programmering. Det kan vara till exempel ett pussel som ska läggas där barnen får en utmaning i att pussla ihop olika delar med hjälp av digitala verktyg. Här ska de tillsammans försöka förstå hur delarna hänger ihop och hur de ska komma vidare och se att alla bitar har sin plats i en viss struktur och i ett visst mönster. Det här genom att exakt följa en beskrivning till att lösa uppdraget. Här ska även finnas utrymme för återkoppling, reflektioner och resonemang barn emellan och barn och pedagoger.

Programmering i förskolan

IKT (informations- och KommunikationsTeknik) eller som vi i vårt vardagsspråk benämner IT är barnens forum. Barnen växer upp i ett samhälle där teknken har en stor framträdande roll och utvecklingen är snabbt framväxande. Här gäller det för förskolan att ta vara på det här på ett för barnen meningsskapande sätt. Jag håller med det Stigsdotter (2014) beskriver i boken Mediepedagogik på barnens villkor där författaren tar upp att Smartphones, datorer och lärplattor är något som är en så lättillgänglig kommunikationsarena för barn idag, så det är verkligen ett utmärkt tillfälle att utforska och använda de här möjligheterna i förskolan.

Det som ställer till den här utvecklingen för en del barn och pedagoger är att alla förskolor har inte tillgång och lika stora möjligheter av utrustningen och förutsättningar som krävs för att kunna erbjuda barnen den här möjligheten i större utsträckning. Det är synd med tanke på att de digitala verktygen utgår från barns erfarenhetsvärld, intressen och ett sätt att ge barnen motivation och drivkraft att bli nyfiken att söka kunskap och upptäcka nya sätt att se sin omvärld på. Det här kräver att de digitala verktygen är en naturlig del i förskolan.

Syftet med att använda sig av programmering i förskolan för mig blir att skapa möjligheter för barnen till att utveckla sina förmågor i ett entreprenöriellt lärande. Det vill säga att förverkliga idéer till handling och få möjligheter att utveckla olika förmågor kring begrepp, symboler, funktioner och få föra och följa resonemang. Det jag upplevde genom att prova på programmeringskursen var att jag fick tänka kreativt i flera steg och tänka utanför de ramar jag är van vid. Att införa programmering i förskolan innebär att jag som pedagog kan erbjuda barnen logiskt och matematiskt tänkande, följa och föra resonemang, samarbete, kommunikativt arbetssätt med mera.

Att arbeta med programmering i förskolan är inget jag gjort tillsammans med barnen. Jag har varit på en prova på kväll i ämnet, där jag fick bekanta mig med WeDo. Där datorn används för att programmera och styra de byggda modellerna av lego. Jag själv provade på att programmera och styra en krokodil i lego. Den här sorten av programmering upplevde jag var mer inriktat för barn i 7-12 års åldern. För oss som gillar lego helt allmänt så är det här en kul utveckling när man kan ta hjälp av tekniken och utveckla ett redan befintligt intresse.

Programmering av WeDo

Däremot efter lite sökande så fann jag Bee-Bot programmering. Det tänker jag är en aktivitet som skulle intressera barn på förskolan. För som jag förstår det (efter jag läst på om Bee-Bot) så är det en robot som kan förflytta sig i olika riktningar efter instruktioner från den som styr roboten. Det framkommer även att det finns olika sätt att arbeta med Bee-Bot. Det kan vara att barnen på förskolan använder sig av appen Bee-Bot på sina läsplattor och programmerar vad Bee-Bot ska göra. Såg att om man inte har tillgång till något platsbi så går det vad jag förstod att ladda ner gratisappen ”Bee-bot”. Jag får kika lite närmare på det känner jag så jag kan sätta mig in i hur det fungerar. Får be barnen om hjälp!!

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (Lpfö 98, rev 10, s.7)

Vad jag har lärt mig under kursen och framförallt vad jag ska lära mig tillsammans med barnen!!